Varför ni kan minnas grälet helt olika

Dagen efter grälet ska det redas ut – och det kan låta som att ni var med om två olika kvällar. I din version framförde du lugnt en synpunkt och möttes av en explosion. I hens version kom du med en anklagelse och vägrade sedan lyssna. Ni kan båda minnas ärligt och ändå olika. Minnet är rekonstruktivt. Det utesluter inte att någon ibland medvetet förvränger det som hänt.

Minnet rekonstruerar

Minnen lagras inte färdiga. De rekonstrueras varje gång de hämtas, och rekonstruktionen görs av samma hjärna som har ett själv att skydda. Där arbetar den självgynnande biasen: framgångar och rimlighet pekar inåt, mot det egna jaget, medan misstag och överdrifter pekar utåt – mot omständigheterna, eller motparten. Psykologen Ziva Kunda beskrev det bredare fenomenet som motiverat tänkande: vi resonerar inte mot slutsatsen, vi resonerar från den, och samlar selektivt det som stödjer den version vi behöver.

I ett gräl kan hög aktivering smalna av uppmärksamheten. Du kan registrera det den andre säger tydligare än ditt eget tonfall, medan den andre lägger märke till något annat. Då blir underlaget för minnena olika redan i stunden.

Varför "vem som har rätt" är fel fråga

Att slå fast en enda fullständig version kan därför vara svårt när det saknas oberoende underlag. Men minnesforskningen ska inte användas för att göra alla versioner likvärdiga eller avfärda dokumentation. Den som medvetet förvränger ett händelseförlopp gör något annat än den som minns ärligt men annorlunda. I vardagliga gräl kan också ett starkt behov av att ha rätt eller en projektion påverka tolkningen.

Vad som fungerar i stället

• Fråga både vad som hände och hur det landade. "Jag kände mig anklagad" och "jag kände mig avfärdad" kan båda vara sanna samtidigt. Det betyder inte att konkreta händelser saknar betydelse.
• Ge upp protokollet, behåll mönstret. Om samma gräl återkommer spelar gårdagens exakta ordalydelse mindre roll än cirkeln ni hamnar i – läs krav och undandragande.
• Validera innan du korrigerar. "Så där minns inte jag det – men jag hör att det var så det kändes för dig" kostar ingenting i sak och sänker temperaturen direkt. Verktyget heter validering.
• Misstro din egen säkerhet lagom mycket. Inte för att du ljuger – utan för att du har samma sorts minne som alla andra. En mentaliseringspaus är påminnelsen att även din film är klippt.

Källor

• Kunda, Z. (1990). The case for motivated reasoning. Psychological Bulletin, 108(3), 480–498.