Projektiv identifikation
En psykodynamisk tolkningsmodell för hur tillskrivningar och samspel kan dra en annan person mot en viss känsla eller roll.
Projektiv identifikation, beskrivet av Melanie Klein (1946) och vidareutvecklat av Wilfred Bion, är en psykodynamisk modell för ett intersubjektivt förlopp. I modellen tillskrivs den andre en känsla eller roll, samtidigt som samspelet kan dra mottagaren mot just den positionen.
I klinisk praktik kan modellen användas för att undersöka återkommande rollfördelningar. Den visar en möjlig förståelse av samspelet, inte att någon känsla bokstavligen har överförts eller att avsikten går att fastställa.
Inifrånperspektivet
Inifrån upplevs det som en reaktion på vad den andre faktiskt gör – inte som att man drivit fram det. Mottagarens perspektiv är omvänt: en svårförklarlig känsla av att bli "placerad i en roll" man inte väljer, med impulser att bete sig på ett visst sätt.
Utifrånperspektivet
Terapeuter och observatörer kan lägga märke till återkommande roller i hur relationen utvecklas. Modellen kan hjälpa till att formulera ett sådant mönster, men observationen avgör inte vad som orsakat det eller vad någon avsåg.
Exempel
I vardagen
En person uttrycker sig återkommande hjälplöst, den andre börjar ta över och båda fastnar i en rollfördelning som den psykodynamiska modellen kan hjälpa dem att undersöka.
I relationer
Den ena partnern söker upprepade försäkringar, den andra drar sig undan och bådas förväntningar förstärks. Ett barn tar en vuxen roll i familjen. Projektiv identifikation är en möjlig tolkningsram bland flera för sådana samspel.
Adaptiv vs kostsam
Kan fylla en kommunikativ funktion när verbala kanaler är stängda – en form av pre-verbal kommunikation om inre tillstånd. Kostsam: upprätthåller destruktiva relationsmönster och är svår att bryta utan ökad medvetenhet hos båda parter.
Vad kan jag göra?
Lägg märke till relationer där du konsekvent hamnar i samma roll. Fråga dig: "Drivs jag att bete mig på ett visst sätt?" Att verbalisera dynamiken – med stöd av terapeut om möjligt – är ett viktigt första steg.
Alternativa strategier: Mentalisering, öppen kommunikation, psykodynamisk terapi.
När söka hjälp?
När samma relationsmönster återkommer och verkar omöjligt att bryta trots god vilja. Särskilt relevant vid personlighetsproblematik eller tidiga anknytningsteman.
Verktyg vid detta mönster
Konkreta övningar med tydligt angivet forskningsstöd.
Relaterade mönster
Projektion
Att omedvetet tillskriva andra sina egna oacceptabla impulser, känslor eller övertygelser.
FörsvarsmekanismKlyvning
Att hålla positiva och negativa bilder av samma person eller sig själv åtskilda när de är svåra att bära tillsammans.
RelationsdynamikTriangulering
Att dra in en tredje part i spänningen mellan två – som budbärare, förtrogen eller jämförelsepunkt – i stället för att hantera spänningen direkt i relationen.
FörsvarsmekanismIdentifikation med angriparen
Att inför ett oundvikligt hot ta in angriparens makt – genom att underkasta sig och bli den hen behöver, eller genom att gå från hotad till hot.
Fördjupande läsning
Fördjupning
Funktion
I modellen kan samspelet förstås som ordlös kommunikation av inre tillstånd och som ett sätt att återskapa förväntningar på relationer. Det är en tolkning, inte en direkt observerad funktion.
Utveckling över livet
Psykodynamisk teori kopplar modellen till tidiga, ordlösa samspel. Den kopplingen är en teoretisk tolkning och kan inte användas för att fastställa en enskild persons historia.
Teoretisk bakgrund
Melanie Klein (1946). Bion (1959) container/contained-modellen. Ogden (1982) vidareutveckling. Central i modern relationell och intersubjektiv psykoanalys.
Kulturell kontext
Begreppet hör hemma i den psykodynamiska traditionen och används mest i kliniska sammanhang. Upplevelsen av att dras in i en återkommande roll kan vara vardagligt igenkännbar, men den upplevelsen bevisar inte den psykodynamiska förklaringen.
Källor
- Klein, M. (1946). Notes on Some Schizoid Mechanisms. International Journal of Psycho-Analysis.
- Bion, W. R. (1959). Attacks on Linking. International Journal of Psycho-Analysis.
- Ogden, T. H. (1982). Projective Identification and Psychotherapeutic Technique. Aronson.